Hittar flowet

Det blir ganska många träningar och tävlingar på ett år. Och ganska så logiskt går en del bra och andra lite sämre. Det hör lite till att försöka igen och igen tills man lyckas. För utan motgångar vore det rätt så tråkigt, jag vill ju kämpa! Snart väntar höstens SM-tävlingar, och jag är full av förväntan. Det är då jag ska springa så bra jag bara kan. Det är ingen slump att man lyckas, det ligger förberedelse och jobb bakom det. En 100-meters löpare har minde än 10s på sig att prestera. Bakom de 10s ligger det år och dagar av träning. Jag tycker det är häftigt vilka förberedelser som ligger bakom det. Har man ens råd att tveka eller tvivla på sig själv på de få sekunderna? Själv kommer jag i bästa fall till startpunkten på 10s, sedan väntar en hel rad med kontroller. Jag har med andra ord väldigt mycket tid att göra det jag tänkt. Det har inte gått spikrakt framåt i SM-förberedelserna. Formen går upp och ner. Men det sägs att en drake lyfter i motvind. En hel del pass senaste veckorna har gått riktigt bra. Det är de passen och känslorna jag tar med mig. Jag tror det är viktigt att få känna sig nöjd över sin prestation när den är riktigt bra, och det oavsett i relation till resultat och tider. Att bara gå på känslan ibland.

Jag sprang ett löplopp för ett par veckor sedan, midnattsloppet i Göteborg. Det är 10km, med start kl. 21.30 och fullt med folk på banan och bredvid. Det var så otroligt roligt med den livliga inramningen, typ som att springa på ett orienteringsupplopp eller varvning, fast i 10km! Jag ville innan loppet springa sub40 och en snabbare andra halva. Jag hade klockan beredd vid start och var förberedd att hålla 4min/km-tempo. Det visade sig dock när jag sprang iväg att klockan var kvar på cykelinställning, så det var bara glömma allt med kilometertider och springa på känsla. Det var bra. Det finns inget bättre än att springa så fort benen bär mig. Som rätt ovan millöpare sprang jag för fort i början, fick betala tillbaka det efter ett par kilometer men kunde avsluta riktigt stark sista 2km. Om jag klarade mina mål? Nej. Men å andra sidan var andra halvan av banan betydligt tuffare med rejäla stigningar, man kommer ju inte undan backar i Göteborg. Och ska man tro klockan var banan nästan 200m för lång… 😉 Den känslan jag hade under loppet och i mål var värd så mycket mer än en tid på 40.08min.

Jag sprang också ett riktigt, riktigt bra Orienteringspass i förra veckan. Jag går fortfarande och njuter när jag tänker på det!
OL/A.

Annonser

2 reaktioner till “Hittar flowet”

  1. haha attans då! Här har jag i flera år litat blint på att min gps-klocka alltid har haft rätt och är det pålitligaste mätredskapet. Får hålla med om att det inte är så troligt att Borås bana skulle vara såpass mkt längre och ingen klagat på det än 😉 men tänk hur ofattbart ditt redan grymma lopp på SM egentligen var, 10 600m på den tiden… 😛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s