Gran Canaria

Jag har idag läst på många bloggar om resor söderut till värme och barmark, men att det absolut inte varit någon semester utan endast hård träning och lite vila. Jag var också i värmen förra veckan för att träna men också för att semestra. Det känns väldigt bra att kunna skriva att jag både tränade och turistade. Vad som ger bäst resultat? Det får vi se till våren 😉
img_1333

Tillsammans med 5 stycken löpare från IFK Mora höll jag till på Gran Canaria. Skönt med en mösterbrytare i vardagen och att få byta snö, regn och slask mot sol och värme. Vi hyrde ett hus uppe i bergen någon mil norr om Maspalomas som ligger på ön:s södra del. Utsikten från huset var berg åt ena hållet och havet åt andra. Direkt från boendet fanns flera stigar upp bland bergen och en golfbana perfekt för lugn jogg. Ön var häftig med mycket berg, hemliga stränder, slingriga vägar, många kaktusar och en öken.

Det blev flera bra pass under veckan. Ett orienteringspass i form av sprint och resten ren löpning. Vi körde två högintensiva intervallpass nere i Maspalomas park och ett tröskelpass som bestod av ett “backrace”. Från vårat hus joggade vi då ner till havet och sprang sedan 5 km med 500meters stigning upp på toppen närmast huset. Däremellan sprang vi lugna pass, både korta och långa och någon med mentalutmaning/förberedelse inför 10mila.Det blev också tjeckisk rörlighet, Norsk gång och Ungersk styrka, kul att få inspiration från andra och lära av varandra!

dsc_0377

Vi sprang två riktigt fina distanspass som stack ut från dem andra. Den ena var uppe i bergen där vi sprang från 1000meters höjd upp till högsta punkten på ön,Pico de las Nieves. Toppen är på 1900m och utsikten räckte ända bort till Teneriffa. Det var en väldigt fin tur! Jag och Denisa höll oss på rätt väg nästan hela tiden 😉

16216190_1030268027078366_978923152_n

Efter det distanspasset blev det en roadtrip tillbaka till boendet. Det var många utsiktsplatser som passerades, den ena finare än den andra. Vägen, kantad av blommande mandelträd, slingrade sig fram och vi stannade där vi kände för. Bland annat hittade vi den perfekta platsen mitt emellan två kända stenformationerna varav en har namnet Roque Nouble. I Tejeda blev det potatis med Mojosås och inköp av madelkakor som smakade gott i solnedgången…

Den andra löpturen som också var väldigt speciell var den till black beach. Målet för träningen var en svårtillgänglig och gömd strand med svart sand. För att komma dit var man tvungen att klättra över ett berg på 550 höjdmeter. Den sekunden man nådde kammen på berget och havet öppnade upp sig där nedanför var fantastisk!

Att det sedan blev ett stopp i charmiga Poertu de Morgan med smarriga pannkakor på vägen hem gjorde inte saken sämre 🙂

img_1323

Att kunna få bra träningar, trevligt sällskap, få se fina platser, hemliga stränder, bada i havet och se fina solnedgångar gjorde det här till en toppenvecka. Tack för sällskapet Mora!

img_1276-kopiaThe sun is setting, but Mora is rising!
(gmokbabes-effekten)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s